Social?

Att å ena sidan vara Sociala Sussi som i alla lägen klarar av att vara supersocial till att å andra sidan ha en ganska stor släng av en form av social oförmåga med en önskan om att vara som en eremit.
Någon som känner igen sig?
Så är livet i varje fall för mig.
Jag tror jag uppfattas som social och socialt kompetent. Jag har lätt för att knyta kontakter och tar gärna stor plats.
I de flesta sammanhang.
Låter mest och tycker mest. Älskar att höras och tycker om mäniskor. Njuter av uppmärksamhet och trivs med de flesta.
För det mesta är det så. Typ 95 gånger av hundra.

troll

Ibland det dock en stor fasad.
För vid de tillfällena kostar det på så ofantligt mycket för mig att vara social att jag efteråt är totalt utpumpad. Med följd att jag därefter drar mig undan i min kokong och håller mig helt för mig själv, eller så själv man nu kan vara i en familj med 2 vuxna 3 barn och 2 katter. Mitt egentliga behov är de dagarna att vara helt för mig själv. Att stänga av allt och alla runt om kring. Ibland funkar det och ibland inte. Därefter kan jag ta nya tag och vara den übersociala igen och både ge och ta av mig själv. En period planerade jag in vad jag kallade ”Lindadagar” där jag faktiskt hade planerad social vila och annan form av återhämtning. Jag mådde bra av det, kanske ska ta tag i den plnaeringen igen, för om jag inte planerar in det så blir det inte av. Som en form av förebyggande behandling.

sv-troll.jpg

Har det varit så här alltid? Ja och nej, det har säkert varit så här länge men jag har egentligen inte blivit medveten förrän de senaste åren, främst sen efter 2011 när jag brakade med näsan in i väggen och fick diagnosen Utmattningsdepression. Efter min läkproces har jag allt mer funderat över vem och varför jag är som jag är. Vissa saker har jag kunnat ta tag i andra har fått ligga i funderarpåsen ett tag.

När blir det så då att det är för mycket? Det har jag egentligen inte hittat än, jag försöker se mönster och lyssna på mig själv. Inte helt lätt alla gånger, men kanske är jag något på spåren. Jag återkommer till det vid ett annat tillfälle och nöjer mig just nu med att konstratera att jag är social ibland och erimit ibland.

Att leva med Jens

Jag skulle kunna skapa en hel kategori som handlar om all min kärlek för min man. Vet inte om det verkar patetiskt eller om det känns intressant ens en gång men för mig är det stort.

Han känner av när jag inte är på topp och han vet när det är läge med extra omsorg. Just nu mår jag så där, förrutom ont i halsen, lite feber så har jag i ett par dagar haft ont i kroppen och har en allmän låg känsla i kroppen. Mår psykist bra och känner mig stabil och då är det oerhört frustrerande att inte kroppen vill.

11229683_10152962827363215_4359876220818530421_n

Förrutom allt han gör för mig, för barnen för vår familj så lagar han dessutom fantastiskt god mat. Han har förmågan att få mat att se oerhört vackert ut. Igår fick jag en supergod middag, som samtidigt var en som en bukett blommor.

Vårda kärleken med tanke och uppskattning i vardagen. Det måste inte kosta något.

 

 

Två år

Två års uppehåll från bloggen.

Ja så blir det ibland. Var tvungen att landa i mig själv, i mitt nya jag, utan insyn. Hade en period där jag kände mig så utlämnad. Idag är jag samma men ändå annorlunda. Får se om det är här och nu jag ska skapa från och med nu. Oavsett blir det med inriktning på självet. På mig och mitt #måbra. På min väg. Tillsammans med mig själv. Den här bloggen är främst för mig och mitt jag. Vill du vara med så är det roligt. Vill du så gör du ett avtryck, med en liten kommentar eller så flyger du vidare likt en fjäril.

moahugo

Hugo och Moa för ett par år sen mitt i ett rapsfält som blommar för fullt, ungefär vid den här tiden på året. Underbara ungar, underbara försommar, underbara färger. Precis som nu.

 

Tulpanens dag

Idag är det tulpanens dag. Tulpaner är mina absoluta favoritblommor och det finns inget som jag tycker är så vackert som en alldeles spröd tulpan, det skulle i så fall vara en nästan överblommad tulpan i så fall.

tulpaner

Andra viktiga dagar under året kan du hitta i Temadagkalendern

Vad sägs om de här? Det finns ju massor med dagar att fira men just de här tänker jag fundera lite mer på!

2013-02-04* Internationella cancerdagen

2013-02-07* Tankens Dag

2013-02-13* Tandborstbytardagen  (Jag hoppas att man får byta tandborste mer än på denna dagen)

2013-02-28* Myggholkens dag

2013-03-21* Internationella sömndagen

2013-03-21* World down syndrome day

2013-06-21* Långsamhetens dag (Åhh vad jag ska ta det lugnt denna dag. Det är ju liksom i min Lev livet långsammare Nationaldag)

2013-07-06* Internationella kyssdagen (Dagen efter vår 10åriga Bröllopsdag!)

Jag googlade dig

I takt med att internet utvecklas så skapas också nya fenomen. Till exempel så tror jag att det blir vanligare och vanligare att man googlar nya bekantskaper, man kolla om de bloggar, man ser vad de skriver på facebook. Kan man välja hur privat man man vill vara på nätet? Jag tvivlar på att man kan vara privat på nätet idag. Men säger du nu, jag lägger aldrig ut något på nätet, nä du gör inte det men någon annan gör kanske om dig. Genom en snabb sökning på nätet så kan jag hitta var du bor, när du fyller år, om det bor någon på samma adress som du som är 18 år,  jag kan kontrollera om din bil är avregistrerad och besiktigad, jag kan för 179:- hel anonymt ta reda på vad du tjänade förra året, hur mkt inkomst på kapital du hade. Har du ej hemligt telefonnummer så tar jag reda på det. Allt detta utan att du skrivit en rad om dig själv på nätet.

 

Är du eller någon i din familj aktiv på twitter, facebook eller instagram kan jag få reda på än mer om dig. Har du en blogg har du själv valt att öppna upp din offentlighet, precis som jag gjort. Jag har ju själv valt att blogga och på det sättet bjuda in till min privata sfär, och ändå reagerar jag när någon säger till mig att jag googlade dig. Någon har alltså eftersökt information om mig, vilket jag aldrig får veta om inte personen själv berättar det för mig. Jag har googlat personer,ja det har jag, som privat person och å yrkets vägnar också och det tror jag blir vanligare och vanligare att arbetsgivare googlar de som de ska kalla till intervju. Därför bör man förmodligen tänka sig nog för när man berättar vem man är på nätet.

Google-Doodle-485x728

Via den här artikeln kan du få lite tips om hur du kan göra för att se vad som finns om dig på till exempel Google. Taggad för livet

Jag tror att man inte kan hindra att tekniken går framåt däremot tror jag att man måste vara medveten om vad som händer för sin egen skull och för sina barns skull. Våra barn lever på Internet på ett sätt som vi inte kunde föreställa oss för 20 år sen. Nu gäller det för oss att ge dem sunda värderingar så att de lägger upp ”rätt” saker om sig själv på Internet. För de kommer att finnas där.

Tre barn

Tre barn och så olika men ändå så olika. Starka personligheter har de alla tre och jag kan inte säga att de är mer lika mig än sin pappa, utan de är en härlig mix av oss båda. En av deras största styrkor är att de är empatiska och omtänksamma, vilket jag är oerhört stolt över att de är . En annan sak som jag är stolt över är att de är öppensinnade och ej fördomsfulla och tycker att alla har lika värde oavsett etnicitet, kultur, sexuell läggning, funktionshinder eller att någon inte är som de är. Det kanske dina barn också är men jag har stött på barn och vuxna som inte är det och som dömer folk utan att känna personen bakom.  Jag tror att det är viktigt att berätta och prata med barnen om att alla är vi olika och lika och att vi har mer gemensamt med andra än vad vi är olika. Att lära känna någon innan man bestämmer sig för om man gillar dem eller ej liksom.

Ta bara mina barn som exempel, lika men ändå så olika. Till både sätt och utseende.

trebarn1

trebarn2 trebarn3

 

Legoförvaring

Sonen har fått massor med Lego i födelsdagspresent och julklapp. Jag skulle vilja hitta ett bra system för att sortera upp allt legot så det är lätt att hitta rätt bit vid rätt tillfälle. Hur har du gjort och har du något smart sätt att förvara och sortera? Jag funderar på om inte fiskelådor kan vara ett bra sätt? Kanske jag ska ut och proviantera i makens förråd. Det ska dessutom vara billigt och praktiskt oxå.

Jag måste i all fall göra något för jag är trött på att trampa på legobitar, precis överallt. Men det blir så när man inte har något vettigt sätt att ha dem på och när man dessutom inte har ett eget rum åt sonen, måste ta tag i det projektet, snart, typ NU!

 

LegoJag har förresten börjat hitta tillbaka till min kamera förresten! Vilket gläder mig mycket.